Utahs SB 73: Ett hot mot VPN och digitala rättigheter
Utahs senatlag 73 marknadsförs som en skatt på onlinepornografi. Men djupt inne i lagstiftningen döljer sig något betydligt mer oroande: en bestämmelse som skulle göra det olagligt att använda ett VPN för att kringgå innehållsbegränsningar som införts enligt lokala ålderverifieringslagar. Om detta lagförslag antas i sin nuvarande form skulle det utgöra ett av de mest aggressiva stegen som en amerikansk delstat tagit för att kriminalisera vanliga integritetsverktyg som används av miljontals människor varje dag.
Det här handlar inte bara om vuxet innehåll. Det handlar om statligt maktmissbruk, framtiden för VPN-användning i USA, och vad som händer när lagstiftare blandar ihop skyddet av barn med kontrollen över hur medborgare får tillgång till internet.
Vad säger senatlag 73 egentligen?
På ytan riktar sig SB 73 mot onlinepornografi genom en skattemekanisk. Men lagförslaget går långt utöver att samla in intäkter. Det skulle göra det olagligt att kringgå innehållsblockering som plattformar inför som svar på Utahs krav på ålderverifiering. Avgörande är att lagförslaget specifikt pekar ut VPN som en förbjuden metod för att kringgå dessa blockeringar.
Det här är ett betydelsefullt steg. Ålderverifieringslagar har redan förändrat hur plattformar för vuxet innehåll verkar i flera delstater, och tvingat många att införa regionala blockeringar snarare än att uppfylla komplexa verifieringskrav. Det som SB 73 tillför i denna ekvation är hotet om rättsliga påföljder för användare som försöker komma åt blockerat innehåll med hjälp av integritetsverktyg.
I praktiken innebär detta att en invånare i Utah som använder ett VPN av ett antal fullt legitima skäl – vare sig det gäller distansarbete, skydd av data i offentliga Wi-Fi-nätverk eller allmän integritet – potentiellt kan hamna på fel sida av lagen enbart genom att surfa på internet via en krypterad anslutning.
Varför detta skapar ett farligt prejudikat
Juridiska experter och förespråkare för medborgerliga rättigheter har snabbt uppmärksammat de bredare konsekvenserna av SB 73. Problemet med att lagstifta mot VPN-användning är att tekniken i sig är neutral. VPN-tjänster vet inte varför du använder dem. De krypterar din trafik och dirigerar den via en server på en annan plats. Det är hela funktionen.
När en regering kriminaliserar användningen av ett integritetsverktyg baserat på vilket innehåll det teoretiskt sett skulle kunna ge dig tillgång till, öppnas dörren för något som är mycket större än reglering av innehåll. Det skapas ett ramverk för att i stor skala kontrollera verktyg för internetåtkomst.
Tänk på vilket prejudikat detta skapar. Om Utah kan förbjuda VPN-användning för att kringgå begränsningar av vuxet innehåll, vad hindrar då en annan delstat från att utsträcka den logiken till andra kategorier av begränsat innehåll? Politiska yttranden, religiöst material, journalistik från vissa medier, hälsoinformation som motsäger officiella riktlinjer: listan över potentiellt "begränsade" innehållskategorier är inte fastställd. När den rättsliga mekanismen väl finns för att straffa användare som kringgår blockeringar kan omfattningen av vad som blockeras stilla och obemärkt utvidgas med tiden.
Det är ingen hypotetisk glidande skala. Det är det dokumenterade mönstret för hur internetcensur har utvecklats i länder som började med snäva innehållsbegränsningar och gradvis vidgade dem.
Vad detta innebär för dig
Om du bor i Utah, eller om du följer denna lagstiftning från en annan delstat, är det här du behöver förstå.
För det första utgör SB 73 en direkt lagstiftningsutmaning mot rätten att använda integritetsverktyg. Det här är ingen lag som riktar sig mot illvilliga aktörer. Den riktar sig mot vanliga internetanvändare som väljer att kryptera sin trafik – en praxis som cybersäkerhetsexperter, journalister, jurister och företag rekommenderar som grundläggande digital hygien.
För det andra kan detta lagförslag påverka liknande lagstiftning i andra delstater. Lagstiftare håller ofta ett öga på varandra. Om SB 73 antas utan betydande motreaktioner skapas en mall som andra delstater kan låna.
För det tredje spelar inramningen roll. När regeringar bäddar in integritetsbegränsningar i populära eller moraliskt okontroversiella syften – att skydda barn, i det här fallet – blir dessa begränsningar svårare att ifrågasätta offentligt. Det är just därför som organisationer för medborgerliga rättigheter slår larm nu, innan lagförslaget rör sig längre genom den lagstiftande processen.
Du behöver inte ha någon åsikt om onlinepornografi för att vara bekymrad över en lag som kriminaliserar VPN-användning. De två frågorna är rättsligt och praktiskt sett åtskilda, även om SB 73 behandlar dem som sammankopplade.
Integritet är inte ett kryphål
Rätten till privat kommunikation och obegränsad tillgång till information har alltid varit grundläggande för fria samhällen. Att använda ett VPN innebär inte att lura systemet. Det innebär att utöva ett legitimt val att skydda dina uppgifter, din identitet och dina surfvanor från tredje parter – inklusive statliga aktörer som inte alltid nödvändigtvis har ditt bästa för ögonen.
SB 73 behandlar integritetsverktyg som hot som ska neutraliseras snarare än rättigheter som ska skyddas. Den inramningen förtjänar att utmanas högt och tydligt.
På hide.me anser vi att tillgång till ett fritt och öppet internet är en grundläggande rättighet, inte ett privilegium som regeringar kan återkalla delstat för delstat. Om du vill förstå hur VPN fungerar och varför det är viktigt att skydda din möjlighet att använda dem, [läs mer om hur VPN-kryptering skyddar dina uppgifter](#). Att hålla sig informerad om lagstiftning som SB 73 är det första steget. Att stödja organisationer som motarbetar kränkningar av digitala rättigheter är det andra.
Internet känner inga gränser. Din rätt till integritet borde inte heller göra det.
